Lilla Rödde museum
Lilla Rödde museum
Två textilier i opphämta
och två i flamskvävnad
och så två i munkabälte
samt ett gammalt bondplommonträd
Hej på er igen!
Jag trodde ni skulle rösta på den finaste trädgårdsflotten. Men inte.
Hur som helst var det nr fyra som vann en jordskredseger. Det hade jag på känn.
Vad har hänt för övrigt? Jo, vi har firat vår 47de bröllopsdag med god lunch på Gammeleksgården och en flaska "A mano" med druvan primitivo. Vår absoluta favorit just nu. Prova den gärna!!!!
I dag har vi varit på Lilla Rödde textilmuseum, som ligger nära Blentarp.
Massor med gamla textilier från ett lantbrukarhem med ett antal väldigt duktiga kvinnor som kämpade med sin hemgift och med hemmets utsmyckning. Tyvärr blev en del av dem aldrig gifta och när den sista gick bort fanns all denna skatt av vävda alster.
De har förvärvats av hembygdsföreningen i Färs härad.
Det var fantastiskt att se alla dessa textilier. Framför allt var det massor med flamskt men även andra allmogemönster som opphämta och munkabälte.
Bilderna får tala för sig själva.
Utanför gården stod även ett gammalt bondplommonträd som dignade av plommon.
Det får räcka för denna gången.
Morsning!!!!
Flytande trädgårdar
Översikt över de flytande trädgårdarna
Harmoni vid bäcken
Sommartorpet
Glädje & harmoni
Gammal kärlek rostar aldrig
Silverpäron i trädgårdsharmoni
Den felande stenen
Some like it hot
Hållbar utveckling ! ?
Alster av unga svenska glaskonstnärer
Hejsan igen!!
Det trevliga med Landskrona är att det händer så himla mycket. Det trodde ni kanske inte. Men så är det!!
Nu i helgen är det ett arrangemang med flytande trädgårdar ute i yttre vallgraven vid Citadellet.
Olika trädgårdsintresserade hade gjort mer eller mindre fantasifyllda kompositioner med förhoppning att vinna 1sta pris för bästa alster.
Alla som vill får rösta. När helgen är över koras vinnaren. Det skall bli spännade att vem som vinner.
Hur jag röstade?? Det skulle jag egentligen tala om, men om ni tvunget vill veta det så var det på nr 4.
Fast då skulle jag gärna vilja vet vilken Du tycker borde vinna. Det är bara att skriva i kommentarena.
Alldeles intill flottarna ligger Landskrona konsthall. Där pågår just nu en utställning av unga svenska glaskonstnärer. Jag skickar med ett par bilder så får ni själva skaffa er en uppfattning.
Det är lördagskväll och jag tänker slå igen butiken för den här gången.
Saludos amigos!!!
Lite tankar
Sommaren knallar på.
Stefan har haft en ordenlig semester. Christan likaså. Nu tar han och Victoria ytterligare en vecka för att fylla år på en av medelhavets öar.
Annika har kämpat hårt med sin lillstuga och nu är den klar för uthyrning till hugade sommargäster. Hon har annonserat på blocket. Se vidare http://www.blocket.se/vi/17609816.htm?ca=6_s
Det är inte klokt vad där kan ligga bakom en massa bokstäver och siffror.
Själv har jag ingen semester, men å andra sidan gör jag vad jag vill ändå. Just nu håller jag på och läser bygdeförfattaren Henrik Wranérs böcker, som skildrar folklivet i Södra Skåne på sista fjärdedelen av 1800-talet. Han skriver både på svenska och bygdemål. Det mesta var mycket annorlunda. Bildningsnivån var mycket lägre på den tiden. Det var bibeln och postillan som stod i centrum. Det fanns många fler tabu och måsten. Man förvånar sig kanske mest över att allt var så småskuret och att avundsjukan så dominerande.
Hustru Persson är som alltid i högform. På sista tiden har det varit dövstumsskola och kyrkegårdsvandringar som tagit mycket av hennes tid.
Nu skall det bli utställning i vallgraven av olika flytande trädgårdsmontage.
Jag kommer nog tillbaka om detta lite senare.
Till dess - morsning!!!!
Stefan har haft en ordenlig semester. Christan likaså. Nu tar han och Victoria ytterligare en vecka för att fylla år på en av medelhavets öar.
Annika har kämpat hårt med sin lillstuga och nu är den klar för uthyrning till hugade sommargäster. Hon har annonserat på blocket. Se vidare http://www.blocket.se/vi/17609816.htm?ca=6_s
Det är inte klokt vad där kan ligga bakom en massa bokstäver och siffror.
Själv har jag ingen semester, men å andra sidan gör jag vad jag vill ändå. Just nu håller jag på och läser bygdeförfattaren Henrik Wranérs böcker, som skildrar folklivet i Södra Skåne på sista fjärdedelen av 1800-talet. Han skriver både på svenska och bygdemål. Det mesta var mycket annorlunda. Bildningsnivån var mycket lägre på den tiden. Det var bibeln och postillan som stod i centrum. Det fanns många fler tabu och måsten. Man förvånar sig kanske mest över att allt var så småskuret och att avundsjukan så dominerande.
Hustru Persson är som alltid i högform. På sista tiden har det varit dövstumsskola och kyrkegårdsvandringar som tagit mycket av hennes tid.
Nu skall det bli utställning i vallgraven av olika flytande trädgårdsmontage.
Jag kommer nog tillbaka om detta lite senare.
Till dess - morsning!!!!
Gamla tider
Just nu håller de på och asfalterar Storgatan utanför vårt hus.
Först skrapade de loss det gamla lagret asfalt.
På vissa ställen gick de ännu djupare och blottlade den gamla stensättningen på gatan.
Tanken flyger. Hur länge är det sedan man lade dessa stenar??
Jag vet inte. Är det 50 eller kanske 75 år sedan??
Är det någon som har en kvalificerad gissning??
Jag väntar med spänning att höra från Eder.
Morsning!!
En cykeltur längs kusten
Elefanter och kameler med både en och två pucklar
Calle Sundewall i berättartagen
Hildesborgs slott
Den f. d. stallbyggnaden som lär vara ett arkitektonisk mästerverk
Nu har den värsta värmen lagt sig och vi kan åter vistas utomhus utan risk för värmeslag.
Vi hade bokat in oss på en guidad tur per cykel längs kusten från Borstahusen till Hildesborg.
Vi cyklade längs Exercisfältet och där gick det elefanter och kameler och en del andra djur. Det var Circus Maximum som hade slagit läger. Lite exotiskt, men jag retar mig på namnet. Under antiken fanns det en Circus Maximus och så skall det naturligtvis heta om man talar latin, men skit samma.
Vi samlades vid Borstahusens Camping och sen bar det iväg norrut. Vår guide Calle Sundewall berättade om den försvarslinje som byggdes långt före Per Albin-linjen, närmare bestämt i början på 1700-talet efter direktiv av Karl XII nere ifrån Bender där han satt fånge. Han var rädd att dansken skulle komma. Stenbock sa att det är ingen fara, men kungen slog näven i bordet och då var det bara till att bygga. Det byggdes en linje av skansar från Båstad i norr ner till Trelleborgstrakten. När den väl var färdig fanns inget hot längre och projektet las ner och de pengar som fanns kvar skulle användas till det nya befästnigsarbetet i Landskrona. Även det blev ett misslyckande.
Vi stannade till där transatlantiska kabeln en gång hade gått. Nu fanns inget kvar men tanken var svindlande alla meddelande hade gått via denna kabel. Detta var före telefonens tid.
Så kom vi framt till Fredriks läge. Det hade fått sitt namn från en Fredik Wachmeister på Sireköpinge som behövde fisk i dieten och därför anla ett lite läge.
Så upp till Hildesborg. Jag skall inte trötta med alla ägarlängder, men det var ett förtjusande ställe med en fantastisk utsikt över Öresund. Tiderna ändras från att en gång ha sysselsatt en bra bit över 100 man till att vara ett fåmansföretag.
Men så är det nuförtiden. Lantbrukaren av i dag är ofta en ensam man.
Vi tog oss tid med en rundvandring i den fina parken. Ett par rådjur dök upp och fullbordade besöket.
Sen var det som tur medvind hem.
Väl hemma, en dusch och en försenad middagslur.
Vi hörs!!!
En lite annorlunda dag
I Landskronaposten pågår en liten positiv tävling.
Vem som helst får skicka in ett vykort som skall visa ens smutronställe här i kommunen. Samtidigt skall man skriva varför man gillar stan. Det har kommit in massor med kort. I dag kom mitt in- ett kort från vår nymålade korsvirkesgård. Riktigt trevligt. Lite ryggdunkningar när jag gick en runda på stan!!! Se www.hd.se/landskrona.
I dag var det solförmörkelse. Jag hade nästan glömt bort det. Men när jag gick över Rådhustorget hade stadens amatörastronom ställt upp teleskop och grejor. Jag passa på och titta. Man såg hur månen passerade in över solen. Det var lite av en höjdare. Tänk att de kan räkna ut på förhand när sådant ska ske. Men det kunde de visst redan under antiken. Fast jag har ingen aning om hur man gör. Men det tar jag med en klackspark.
På eftermiddagen skulle vi hälsa på några vänner i Svågertorp. Vi tar tåget. Måste tänka på miljön eller var det vinet till maten kanske? Väl på bussen till tåget utanför huset visste inte chauffören vilken kod han skulle trycka på. Svågertorp är tydligen inte ett så väldigt frekventerat resmål för landskronaborna. Du får lösa biljett biljett vid järnvägsstationen, sa han. Jag gick in på ICA och begärde biljett. Ja, vad är det för kod dit? Efter en längre palaver kom de fram till att det nog var samma som för Malmö och så fick det bli.
Vi kom i väg, besökte våra vänner och reste så småningom tillbaka till Landskrona.
Väl på tåget hamnade vi i vagn där luftkonditioneringen hade pajat. Tåget var knökafullt. Det var mellan 50 - 60 grader i vagnen. Svetten rann i strömmar redan efter några minuter. Man kan nog få värmeslag av sådan hetta.
I Malmö hoppade vi av och tänkte ta ett annat senare tåg. Men vi fick reda på att det fanns en vagn där a/cn fungerade. Vi hoppade på igen i sista stund. Efter ett tag var vi åter i landets krona.
Det är alltid kul när det händer lite udda saker. Det är jättebra för minnet. När allt går sin gilla gång kommer man inte ihåg ett dugg efter några dar.
Nu räcker det för den här gånden. Good bajs!! (Oj, jag missa visst stavningen)
Vem som helst får skicka in ett vykort som skall visa ens smutronställe här i kommunen. Samtidigt skall man skriva varför man gillar stan. Det har kommit in massor med kort. I dag kom mitt in- ett kort från vår nymålade korsvirkesgård. Riktigt trevligt. Lite ryggdunkningar när jag gick en runda på stan!!! Se www.hd.se/landskrona.
I dag var det solförmörkelse. Jag hade nästan glömt bort det. Men när jag gick över Rådhustorget hade stadens amatörastronom ställt upp teleskop och grejor. Jag passa på och titta. Man såg hur månen passerade in över solen. Det var lite av en höjdare. Tänk att de kan räkna ut på förhand när sådant ska ske. Men det kunde de visst redan under antiken. Fast jag har ingen aning om hur man gör. Men det tar jag med en klackspark.
På eftermiddagen skulle vi hälsa på några vänner i Svågertorp. Vi tar tåget. Måste tänka på miljön eller var det vinet till maten kanske? Väl på bussen till tåget utanför huset visste inte chauffören vilken kod han skulle trycka på. Svågertorp är tydligen inte ett så väldigt frekventerat resmål för landskronaborna. Du får lösa biljett biljett vid järnvägsstationen, sa han. Jag gick in på ICA och begärde biljett. Ja, vad är det för kod dit? Efter en längre palaver kom de fram till att det nog var samma som för Malmö och så fick det bli.
Vi kom i väg, besökte våra vänner och reste så småningom tillbaka till Landskrona.
Väl på tåget hamnade vi i vagn där luftkonditioneringen hade pajat. Tåget var knökafullt. Det var mellan 50 - 60 grader i vagnen. Svetten rann i strömmar redan efter några minuter. Man kan nog få värmeslag av sådan hetta.
I Malmö hoppade vi av och tänkte ta ett annat senare tåg. Men vi fick reda på att det fanns en vagn där a/cn fungerade. Vi hoppade på igen i sista stund. Efter ett tag var vi åter i landets krona.
Det är alltid kul när det händer lite udda saker. Det är jättebra för minnet. När allt går sin gilla gång kommer man inte ihåg ett dugg efter några dar.
Nu räcker det för den här gånden. Good bajs!! (Oj, jag missa visst stavningen)
Tropiska dagar
Nu har det varit riktigt varmt ett bra tag.
Det är inte utan att tankarna går till Guinea Bissau där jag tillbringade ett par år under 1990-talet.
Fast där var det ännu varmare. På vinter när det var som svalast var det ungefär som det är här nu!!!
Sommaren skall vi inte tala om. Men det går att överleva även i hög värme bara man tar det lugnt och dricker mycket.
I natt trodde jag att jag skulle få uppleva en tropisk natt även i Svedala.
För att en natt skall få kallas tropisk får inte temperaturen understiga 20 grader vid någon tidpunkt på dygnet.
När jag gick till sängs kl 23 visade min termometer 22 grader. Nu jäklar. Det skall nog gå.
På morgonen smög jag mig fram till min digitala termometer. Den visade 19,6 grader. Rackarens!!!
Men det var nära.
Nu satsar jag på nästa natt.
Varmt är det i vilket fall som helst.
Morsning!!!!
Välkommen lilla vovven!!
Annika och Linus har skaffat en ny hund.
Yatzy heter den.
Välkommen i vårat gäng!!!
Bilparad och marknad i sommarvärmen
Bilar av alla typer och modeller
Röstånga marknadsplats
Den här helgen har varit het i kvadrat.
Det är inte mycket man har kunnat uträtta i den här värmen.
Men i går var det bilparad i stan. Sen ställdes bilarna upp på Rådhustorget och Kasernplan.
Bilderna ger en uppfattning om utbudet. Men det fanns många fler. I dag skulle de samlas nere på Citadellet, fast det skippade vi.
I stället tog vi en sväng till Röstånga marknad på förmiddagen. Där fanns det mycket grejor. Både brännvinskorv och gräddbullar.
Dessutom köpte jag en fin skjorta för 50 kronor. Den är jättefin.
När värmen kom stack vi hem igen och sen har det mest blivit aktiviteter inomhus.
Ikväll är det Marlon Brando på TV. Det vill jag inte missa. När jag var i Amerika 1956 kom ett gäng tjejer fram till mig och frågade om de kunde få en autograf. Det går väl, sa jag, men jag kan inte förstå varför. Men är Du inte Marlon Brandy??? Ja,ja,ja!!!
Nu slutar jag för den här gången!!!!
Resa till Österlen
John Orelind guidar oss på Orelunds fruktodling
Folkestorps brännerimuseum och en gammal brännare i samtal med bloggare Persson
Besöket väcker gamla minnen
Åhus Grönt
En av ägarna, Per Johansson, berättar om sitt företag
I går var vi på utfärd med traktens lantbruksklubb. Färden gick först östöver till äppelodlingarna i Kivikstrakten.
Vi besökte Orelunds fruktodling och det blev ett mycket intressant besök. Man fick en inblick av vad modern fruktodling innebar. Vi blev oerhört imponerade över allt vad ägaren John Orelind berättade. Allt var planerat in i minsta detalj. Man trodde inte det var sant, men det var det säkert.
Här odlade man äpple, päron och körsbär. Vi fick smaka på körsbären - stora, fasta, jättegoda, toppen.
På Lilla Viks golfrestaurang blev det sedan lunch. En lunch utöver det vanliga.
Vi fortsatte sedan upp till Olseröd och Folkestorps brännerimuseum. Jag hade varit där en gång tidigare för mer än 70 år sedan tillsammans med min pappa. Han hade leverat ett billass potatis till bränneriet.
Tala om nostalgi!!!!
En äldre man, som dock inte var född när jag var där, berättade om sprittillverkningens mysterier och kryddade med gamla minnen. En fin upplevelse.
Sedan till Åhus Grönt, ett jätteföretag i grönsaksbranchen. En av ägarna, Per Johansson, ett ungt lejon, berättade om det fantastiska företaget som tydligen drevs mycket effektivt. Jag hade svårt att hänga med i alla svängar, men var imponerad i största allmänhet. De hade en omsättning på 100 miljoner och ca 150 anställda de flesta polacker och rumäner.
Jag frågade varför det inte fanns fler svenskar. Det finns inte några som vill jobba så hårt. Vi jobbar mycket i team och då gäller det att alla ställer upp. Många av utlänningarna har jobbat här länge är etablerade och har familjer.
Vad är vi för några veklingar egentligen? Vi kan inte plocka lök och sallad ej heller hjortron, men att klaga över att det inte finns något arbete det klarar vi av.
Vad blev det bestående minnet av resan. För min del var det: Tänk så mycket duktigt folk det finns här nere i Skåne. Att träffa sådana som John Orelind och Per Johansson ger oss hopp om framtiden.
I dag ska jag ta det lugnt. Morsning!!!
Att vara hundvakt
Christian och Victoria har varit på Sicilien och då har jag fått ta hand om deras hund Nisse.
Att gå ut med hunden är lite speciellt.
Han skall bajsa. Der är viktigt. Utan bajsning ingen godkänd promenad. Nisse är en väldigt pålitligt bajsare. Iband en gång ,ibland två. Två gånger är bingo. Allt samlas upp i påsar. Ibland fuskar jag lite om han går in i en buske, speciellt om den är taggig och i övrigt svårtillgänglig. Egentligen skulle det påverka samvetet negativt, men jag har inte märkt något särskilt så jag är nog förlåten av de högre makterna.
Och så handlar det om kissning. Allt skall kissas ner. Det ligger säkert i generna. Hundar har säkert fler kissgener än människor. Även om han kissat på en plats flera gånger skall det göras om för säkerhetens skull.
Jag har funderat på hur stor en hunds blåsa kan vara. Låt oss säga att den kissar 50 gånger under en ordentlig runda. En kissning är kanske 3 - 5 ml. Då skulle det bli 15 till 25 cl på en runda. Kan det vara riktigt?
Det finns säker någon specialist, som vet allt om hundblåsors storlek, men problemet är att han inte läser min blogg.
Kanske någon av mina trogna läsare kan lösa problemet. Jag väntar med spänning.
Nu har jag svamlat tillräckligt för den här gången.
Vi hörs!!!
Karneval i Landskrona
Fina grejer
och massor med ballonger
Alf Nordmarks bidrag i konstnärstävlingen
Hejsan alla diggare!!
Nu har det varit karneval igen i Landskrona.
Det skall ju vara så himla bra för stan och jag hoppas att det är det.
Vi har gått runt och förökt att hitta något som vi uppskattar.
Alla stånd var krimskrams. Det enda jag köpte var en gräddbulle. Det är säkert inte nyttigt men det har liksom blivit tradition.
Det fanns massor med olika korvar och lagos och vad de nu hette, fast det var inget för mig.
Det fanns inte något riktigt hantverk och ingen god brännvinskorv. Jag brukar alltid köpa en när det är marknad.
Men vad var det som var bra?? Jag tror att det var alla artister och trubadurer. Jag hörde en som sjöng gamla låtar när jag var ute med sonens hund. Fick stanna och lyssna.
Lokala konstnärer tävlade om bästa konstverk. Vi röstade på bilden ovan. Hoppas den vinner!!
Och så karnevalståget förståss. De hade kortat av det en hel del och det var bra. Inte en massa dökött utan genomgående god kvalité.
Brasilianskorna var för läckra fast det vågar man knappast säga.
Vi hörs/Bloggare Persson
Motion i Hilleshögs dalar
I dag var vi ute och promonerade i Glumslövs backar, fast numera skall det heta Hilleshögs dalar trots att det är samma sak.
Det är nyttigt att motionera. Det har vi hört till leda både i radio och TV och mer därtill.
Det är bäst att passa på så länge man kan gå för egen maskin. För sen när man blitt för gammal och hamnat på äldreboendet, så är det slut med de vackra orden om motionens förträfflighet.
Jag har en bekant som alltid brukade ta ordentliga promenader varenda dag. Men så blev han lite trött i huvudet och hamnade på hemmet. Och där sitter han nu på fjärde våningen. Han har inte varit ute en enda dag trots det inte är något fel på vare sig ben eller rörelseförmåga. Vi har inga resurser säger man.
Man ser dagligen långa rader med småungar som är ute och håller på med alla slags aktiviteter. Jag missunnar inte barnen, men jag tycker att de gamla också skulle kunna komma ut lite grann.
Är man så pigg att man kan vara hemma får man en sändning mat som skall räcka hela veckan. Tala om att ligga på sparlåga. Moren har gjort sitt, moren kan gå säger ett gammalt ordstäv .
Vi fortsätter att vandra i Hilleshögs dalar.
Det var ljuvligt i dag. Uppe på en kulle stod en flock köttdjur och njöt av det fina vädret.
Man var lagom svettig när vi kom tillbaka till bilen. Efter en skön dusch satt glassen fint.
Än lever gamla gudar!!!
Morsning!!!
Resa med Laxen på Rönne å
Den stora marinan med Laxen i förgrunden
Sandstränderna med massor med badare
Skånes Amazonas
Har ni åkt med Laxen längs Rönne å??
Det har vi.
Vi gjorde det i går. Steg på vid bryggan bakom Ängelholms Stadshus.
Sedan en underbar tur genom Skånes Amazonas och efter tre kvart kom vi fram till den stora marinan vid Skälderviken.
Vi hade en halvtimme på oss att äta glass och ta oss en titt på den närbelägna badstranden, som var flera kilometer lång. Massor med folk.
Sedan samma väg tillbaka. Underbart väder och en bra guide. Vad mer kan man begära??
Passa på och åk!!!
Nu är korsvirket målat
Nu är alla planerade reperationsarbeten på kåken avslutade.
Vi slutade med att måla allt korsvirke inne på gården.
Nu är allt så himla fint!!!
Eller vad tycker ni?
Jag lägger på luren för ett tag.
Midsommar i Dalarna
Midsommarfirande i Skattungbyn
Kamchatjabjörnar
Hela bloggareklanen Persson
Hejsan!!
Det var länge sen sist. Men vi har varit på rundresa hos alla barnen. De är som bekant utspridda i hela landet. Solna, Gävle och Orsa, så det så.
Det tokade till sig lite i början. Vi flyttade ett bord och jag råkade få ena stortån under ett av stolsbenen. Just då gjorde det lite ont, men sen tänkte jag inte mer på det. Men si - under tiden började de onda krafterna verka och efter ett par dagar var tån både svullen och blå så det blev sjukhuset i Mora. Efter lång väntan behagade man titta på tån. Nu är den åter i fin form.
Hos dottern Annika hade vi släkträff. Alla barnen och moster Rea. Mycket trevligt.
Vi deltog i midsommarfirandet i Skattungbyn tillsammans med ett par tusen andra. Sedan blev det god mat och trivsam tillvaro.
Midsommardagen åkte vi till björnparken Grönklitt där fick vi se både kamchatjabjörnar och sibiriska tigrar.
Det är stora pjäser. En kamchatjabjörn är över 3 meter när den står på bakbenen. Det är väl bara Kodiak-björnen som är lika stor.
Det slutade med ett gruppfoto och sedan for var och en till sina boningar.
Väl hemma var det en massa saker som skulle göras. Men nu är vi nästan ifatt.
Morsning!!!
Fallens dag i Älvkarleby
Den tomma älvfåran
Vattnet släpps på
Fullt pådrag med 680 kubikmeter vatten i sekunden
Kraftverket och Carl den 13des bro
Vi fortsatte vår väg norrut. I går söndag firades "Fallens dag". På vår väg mot Gävle åkte vi in till Älvkarleby, där fallens dag var en stor sak. Där hade man firat dem i 37 år. Evenemanget hade ökat med åren. Nu var det fullt med marknadsstånd. En musikkår spelade. Man släppte på vattnet tre gånger under dagen.
Vi var där vid första utsläppet. Det var fullt med folk vid broar och grässlänter. På en given signal satte så det hela i gång. Ett veritabelt skådespel. Bilderna får tala. De säger mer än 1000 ord.
Vi hade sett något liknade vid fallens dag vid Harsprånget någon gång på 60-talet.
Vi fortsatte mot Gävle.
Ny etiopisk restaurang i Stockholm
Efter Wiads-mötet fortsatte vi upp till Stockholm och Christian och Victoria där vi blev väl förplägnade.
Kl 10 på kvällen hämtade hustru Persson upp vårt barnbarn Linus som varit på klassresa på Gröna Lund.
På lördagen åkte vi till en nystartad etiopisk restaurang som låg på Ringvägen på söder. Väldigt mycket bilder och saker, som berättade om landets rika historia. I skrivande stund har jag lite svårt att komma ihåg namnet, men jag tror att den hette Goja Fasica. Har jag fel så har jag Christian som support.
Vi njöt av fulla drag och drömde oss tillbaka till vår tid i Etiopien.
Det har blivit i överkant med nostalgi på sista tiden.
OK. Vi åker vidare.
Nostalgiskt elevmöte på Wiad
Gamla wiadselever
äter kinamat i Tumba
Wiad Corps de logiet från baksidan
Gamla elevhemmet "snusdosan" som nu var garage
Ägarparet på Wiad Gerd och Anders Gustafzon
Vi bjuds på kaffe med god smörgås
Den samlade elevspillran från 1949-50
Jag var lantbrukselev på Wiad utanför Södertälje 1949- 50. Det kallades då Institutet för husdjursförädling och var mest känt för sina försök med enäggstvillingar. Där fanns massor med elever inom husdjur, lantbruk och hushåll.
Sen har det runnit massor med vatten under broarna. Genom intiativ från av eleverna, Anna Lisa Nilsson, ordnades ett elevmöte efter nästan 60 år. Intresset var stort i en början, men det krymte allmer och till slut var vi bara en kärna på drygt en handfull personer. Det hade kanske gått för lång tid?
Vi samlades i Hågelbyparkens vandrarhem, som har stolta anor från grundaren, L M Ericsson. Vi hade alla grånat genom åren. Vi berättade ögonblicksbilder som stannat kvar genom åren. Bl a fick jag reda på att jag satt och lagade min enda overall på kvällarna. Det hade jag glömt. Vi åkte in till Tumba Centrum och åt en gemensam måltid.
På torsdagen åkte vi så ut till Wiad. Mycket var sig likt, mycket hade ändrats. Vi hälsades välkomna av det nuvarande ägarparet Gerd och Anders Gustafzon, som bedrev lantbruk och hyrde ut lägenheter. De bjöd in på kaffe och berättade om vad som hänt sedan de tog över. Och det var inte litet.
Institutionsbyggnaden var helt ombyggd till lägenheter. Vår kära elevbostad hade blivit ett garage och den stora ladugården var omgjord till ett häststall modell större och på fälten odlades framför allt spannmål.
Vi gick tunt och tittade. Det var många minnen som dök upp. Många av ens bästa vänner under elevtiden hade tyvärr lämnat jordelivet.
Tala om nostalgi.
Nu slutar jag för den här gången.
Trädgårdsutflykt
Milos Matic i Bjuv med sina ormar
Mycket blommor, men ändå lite luft
Bil i trädgården och olika skulpturer
Nefertite tillverkad av Milos
Sleeping beauty i Asmundtorp
I dag på nationaldagen hade man något som hette "Öppna trädgårdar"
Vi beslöt att ta en tur till Bjuv och Asmundtorp och titta på några trädgårdar.
På vägen dit kunde vi konstatera att det inte var många som flaggade trots nationaldagen. Här ligger vi långt efter Norge.
Väl i Bjuv letade vi länge utan att finna någon trädgård. Det skulle vara konst av betong och smide.
Här är det nog, ropade hustru Persson. Vi såg ett vackert målat staket och väldiga Buddha-statyer och lejon i trädgården. Det var knökafullt. Vi försökte öppna grinden, men det gick inte. Vi frågade en som kom förbi. Nä, det är ett Buddhatempel, sa han. Det hade jag ingen aning om!!
Efter ytterligare en tids letande hittade vi rätt. Milos, som var en trevlig man, hälsade oss välkommen. Han hade massor med saker i trädgården. De flesta hade han gjort själv. En gammal bil ute och flera inomhus. Massor med växter, en fiskdamm med karpar och guldfiskar. Flera byster av Nefertite, gjutna och målade av honom själv.
Jag gillar det här, sa Milos, för då håller jag mig i trim.
Vi sa hej till Milos och fortsatte till Asmundtorp. Där hade man satsat på att figurklippa buxbum. Vi fastnade för en liggande dam som låg och solade sig.
Tänk så många duktiga människor det finns runt omkring oss.
Farväl!!!!
