Sven Persson

I helgen var det höstmarknad på Videröra gård, som ligger drygt en mil från Landskrona.

För att få lite omväxling i höstlivet tog vi oss samman och åkte dit. Där var massor med hantverk och lokala produkter ävensom ett galleri.



Jag var lite intresserad av uppvisning av agility med minishetlandshästar. Vi kom lite sent men de var hyggliga och gjorde en egen uppsvisning för vår del. Bussigt. Man är mest van vid att förknippa agility med hundar, men det blir allt vanligar att ha agility med minishetlands. Flickan som ställde upp fick vara med på ett kort så att ni alla skulle få se henne.



I en annan avdelning fanns ett gäng veterantraktorer uppställda. Det var med lite nostalgi som jag tittade på dem och mindes min tid som lantbrukselev från slutet av 40-talet och början på 50-talet.



Vår lilla butik "Smakfullt" från Storgatan hade ett eget stånd och sålde smaskiga ostar som vi inte kunde motstå.



Så åkte vi hem och passade på att njuta av den underbara utsikten över sundet och Ven.

I kväll väljer vi valvakan!!!

Nu i helgen har vi haft besök av min svägerska Rea, syster till hustru Persson.

I söndags diskuterade vi vad vi skulle göra. Jag föreslog: låt oss åka till Kullen och titta på skördefesten. De skall ju ha en skördetavla i Höganäs. Det skulle vara kul att se den.



Vi åkte först till Vikentomater. Det fanns en massa sorter, men de kostade också 75 kronor kilot. Det tyckte jag sved.


Där fanns också ett stånd med allahanda nyttiga bröd.



Och en litengrabb sålde röd- och gulbetor, rotselleri och lite annat gott.



Och sen till dagens höjdpunkt. Grönsakstavlan på kyrkplatsen i Höganäs. Det var konstnären Charlotte Carlin som hade komponerat tavlan med olika sorters kål och andra höstprimörer.

Tyvärr hade några ungdomar under natten förstört en del av tavlan, men det märktes inte så mycket när man hade städat upp efter dem, men tråkigt är det.



Kyrkan i Höganäs heter Himmelsfärdskyrkan. När man ser altartavlan förstår man varför.

Vi tänkte åka till Krapperup för att äta lunch. När vi såg att de tog 145 kronor för en tallrik soppa tackade vi för oss.

Vi åker till Bräcke mölla och fikar det passar oss bättre.



Bräcke mölla låg några kilometer söder om Krapperup. Där hade de kaffe och nybakta bullar. Det smakade riktigt gott, fast jag drack saft.

Nu började regnet komma. Vi styrde kasan mot hemmet.

Det är alltid trevligt och se lite nytt.

Ha det så bra!!!!

Förra veckan hade jag årskursfest. Den här skulle hustru Persson träffa sina kurskamrater från lanthushållslärarutbildningen i Uppsala.

Eva Aspegren hade varit huvudarrangör. Hustru Persson hade hjälpt till på bästa sätt.

Flickorna utexaminerades 1959 så det var 51årsjubileum, inte illa!!

Deras äkta män har alltid fått följa med.



Vi träffades i Simrishamn, närmare bestämt utanför den välkända fiskaffären. Återseendets glädje var stor med massor med kramar, vilka även kom oss gubbar till godo.



Dagens rätt var luad ål dvs lättrökt och lättsaltad ål. Den riktigt smälte i munnen.




Sen hade vi lite tid för egna upptäckter i staden. Vi passade på och gjorde ett besök i kyrkan i Somrishamn.



Här Eva med Gerd från Åsbräcka.



Vi for sedan till vår blivande fasta punkt för några dagar Örums Nygård.

Det var en tidigare lantgård som sysslat med bl a grisuppfödning. När ägaren fann att lönsamheten inte var tillfredställande sadlade han om och byggde om svinhuset till vad nu är ett tresjärnigt hotell, med alla bekvämligheter, pool och bastu.




Väl på plats hade vi lite tid för oss själva. Jag som är lite kyrkofreak visste att det skulle finnas två originalmålningar av Carl Block i två närliggande kyrkor. (I Landskrona har vi en originalmålning av Carl Block så det var lite extra spännade).

Här åvan är altartavlan i Hörups kyrka som ligger bara någon kilometer från vårt hotell. Den heter Christus Consulator - Kristus tröstaren - från 1875 och är Carl Blocks mest kända målning i Sverige. Carl Block var en dansk konstprofessor som på äldre dar målade en mängd tavlor med sakrala motiv då främst i Danmark.
Denna tavla är nog också den mest kopierade altartavlan i Sverige.



När församlingsborna i det närliggande Löderup såg denna tavla blev de mycket förtjusta och ville också ha en tavla av Carl Block. Sagt och gjort. De tog kontakt med honom. OK sa han. Har ni några särskilda krav? Ja bara att den skall vara dubbelt så dyr som den i Hörup.

När Carl Block presenterade tavlan 1878 tyckte de dock att där var många fler människor på hörupstavlan varför de bad honom att måla dit några personer till, vilket han också lär ha gjort. Men den blev i alla fall inte så många.

Tavlan föreställer Kristus i Emmaus. Personligen tycker jag bäst om hörupstavlan.



Vid varje träff tages ett gruppfoto. Så och i år!!!



Sedan började vi bese sevärdheterna i trakten. Glimminghus var ett måste. En duktig guide tog oss runt i borgen.



Sedan blev det lunch på Skillinge hamnkrog. Jag visar bara lite vågskvalp från havet.



Dagen därpå besökte vi Gunnarshögs gård. Ägaren Gunnar Nilsson tog emot. Han var en talför man som inte satte ljuste under skeppan. Hur som helst fick vi en lektion i hur man kallpressar rapsolja och att man bör vara försiktig med det ekologiska.

På gården fanns även en gårsdsbutik. Vi och många med oss passade på att fylla på vårt förråd av rapsolja



På kvällen var det galamiddag med gravlax, fasan och brylépudding som efterrätt. Högtidligt värre.



På sista dan var det besök på stickmaskinmuseét.

Det ligger i Glemmingebro. Utanför var det lite ruggit, men inne ack så intressant.

Ägarinnan och konstnären Kerstin Rosengren visade museét med alla gamla stickmaskiner.



och sedan gick vi in ataljén där hon tillverkar sina alster. Der var moderna grejer med datorer och monitorer. Inget för en medelmåtta!!




Där fanns även ett galleri och jag har valt ett litet alster med drakmönster, men det fanns mycket mera.

Man kunde också göra affärer och hustru Persson passade på att köpa en förtjusande mössa.

Detta var sista besöket. Nytt kramande och farväl. Vi träffas åter om två år. Då i Helsingborg.

Tack för denna gång och på gensyn!!!

Ett kraftigt bestånd av jättefräken



Så här ser den ut på lite närmare håll.


Idag satt jag och läste i John Krafts trevliga bok om floran i Landskrona kommun från 1996.

Jag kom att stanna vid jättefräken. Endast känd på några få ställen här i Västskåne, på Ven och Domsten-Viken. Tidigare har den även funnits i Ålabodarna.

Jag läste att den även planterats in i Säbyholmsparken.

Det skulle vara kul att se denna vår största och sällsyntaste fräkenart. Jag kör ut och ser om den finns kvar.

Sagt och gjort. Efter ett tag hittade jag två stora bestånd inne i parken. Planterna var ca 1  meter höga och växer i täta bestånd som bilderna visar.

Jag kollade på datorn och fann att man skrivet ett artdatablad över arten. Man brukar göra så för hotade arter.

Den var klassad som akut hotad (CR). Det står vidare att man försökt att plantera ut arten på lämpliga platser, men att detta inte har lyckats. Men det stämmer inte. Här i parken finns flera hundra exemplar som mår jättebra.
Allt som är skrivet är inte sant eller så visste man inte.

Jättefräken växer på kalkrika marker med rinnade vatten ofta i skuggiga bäckraviner
.
Arten finns även i Danmark, men inte i övriga Norden. För övrigt finns den i övriga delar i Europa och Afrika på lämpliga lokaler.

Ja, här finns mycket att upptäcka även här i lilla Landskrona.

Vi hörs!!!

Årskurs 54 med respektive

För 56 år sedan, 1954, var vi en skara studenter som skrev in oss vid Kungliga Lantbrukshögskolan i Ultuna.

Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Vi blev alla agronomer, slussades ut i arbetslivet på de mest skiftande sätt.

Nu är vi alla pensionärer med råge. En del har lämnat denna jämmerdal.

Men vi håller kontakten. I början brukades vi träffas vart 5te år, numera vartannat.

I år träffades vi Varberg för en tre dagars samvaro.

Vi hade ett digert program med besök på Ringhals, och pappersbruket Södra Cell och världsarvet i Grimeton.

Samt mycken samvaro med goda måltider, dryckjum och ultunesiska sånger.

Det här kommer man att leva länge på.

Om två år ska vi träffas i Värmland. Hoppas man kan vara med då.

Linus har fått syn på en motorcykel



och hela gänget ansluter



Trädgårdsflottar på vallgraven



Den vinnande flotten


Sommaren går mot sitt slut.

Vi har haft besök från Dalarna. Linus och Annikas arbetskompis Anna med make Lasse och son Johan.

De  betade av Skåne och en del av Danmark och Tyskland.

Vi gjorde lite små utflykter tillsammans. Besökte Citadellkolonierna och beundrade de fina flytande trädgårdsarrangemagen på vallgraven vid konsthallen. Vi röstade på den vi tyckte var bäst, men den vann naturligtvis inte.

Vi blev bjudna på kaffe och morotskaka ute på Flinckmans kafé i Sireköpinge. Och så passade vi på att titta på den fina kyrkogården invid kyrkan.

Skåne har alltid lite fint att bjuda på-

Tingeling!!!!

Konstnären Håkan Berg ställde ut sina alster på Galleri Gamla Staden som ligger på vår lilla gata.

Jag hade aldrig hört talas om honom tidigare. Han bor i Maglehem nära mina hemtrakter.

Jag visar ett axplock av hans tavlor. Själv hade jag lite svårt att finna tråden i hans konst, men konst är alltid konst. Var och en får göra sin tolkning.









Tycker det är kul att vår gränd har blivit lite kulturell.

Jag kommer igen!!!!

Översvämnining i källaren



Bloggaren ringer jourtelefonen


I natt regnade det ordentligt. Jag funderade om det kunde vara risk för översvämning, men jag var ganska lugn för vi har två grundvattenpumpar i källaren.

I morse gick jag ned gör säkehets skull och kollade. Och se hela brunnen var full av vatten dessutom fanns det en del vatten på golvet. Det visade sig att ingen av pumparna fungerade.

Sedan vidtog ett långdraget ringande. Jag försökte först hos kommunenens jourtelefon. Efter si så där en timmes väntan kom jag fram. Jag frågade om jag kunde få låna en grundvattenpump. Frågan bollades vidare. Svaret blev att de hade inga pumpar. Då försökte jag hos räddningstjänsten. Efter vederbörlig väntan kom jag fram. Det var OK. Kom bara hit och hämta den. Jag gjorde så. Jag provade men si propparna gick så fort ja kopplade in pumpen.

Det måste vara nåt elektriskt. Ringde ånyo jouren. Kom fram efter en timme. Vårt ansvar går bara fram till huset, sa de. Basta. Ring till de olika elfirmerna. Jag kan väl försöka, sa jag, med det är söndag så chansen är nog liten. Kom igen om du inte fått något napp så kanske jag kan hitta på något sade den vänlige mannen.

Ringde alla firmerna. Inget napp. Ringde jouren igen. Jag har talat med en elektriker som heter Christer, sa han. Han kan nog hjälpa dig. Jag har bett honom ringa.

Jag väntade, Efter en kort stund ringde Christer och jag förklarade min belägenhet.

Han kom och redde ut problemet. Tänk vad bra det är med riktiga fackmän.

Det visade sig att vi kände Christer sen gammalt. Han hade varit hos oss flera gånger då han jobbade för en annan firma,

Slutet gott allting gott.

Foto: Hustru Persson

Bloggaren har skaffat sig en ny tubkikare, Märke OLIVON T-80ED.

Bäva måtte fåglarna.

Massagespindel



Bloggaren masserar huvudet


Nog finns det märkliga saker i denna värld. Det är inte bara Hubbe.

Nu har bloggaren skaffat sig en pryl för massage av huvudet. Egentligen fick jag den som bonus när jag handlade.

Hur som helst. Huvuvudmassage kommer från aborginerna i Australien.

Massage lär aktivera nervbanorna. Vidare skall den lindra huvudvärk och öka koncentationsförmågan.

Jag masserar på och väntar att något positivt skall inträffa.

Vi hörs!!!

När hustru Persson fyllde år sist fick hon en upplevelsepresent av sin barndomskamrat Walther att av hämtas vid lämpligt tillfälle.

Äntligen var tiden lämplig och vi styrde kosan mot Markaryd där Walther med hustru Ulla bor.



Den första vi träffade var den tänkande gräsklipparen Hubbe som var fullt sysselsatt med att hålla gräsmattan i trim. Han jobbade fulltime. Med hjälp av en dator var han styrd att sköta sig själv. När orken började ta slut begav han sig till sin lilla bod där han laddade upp nya krafter. Helt fantasiskt.



Hubbe inne i sin bod för uppladdning. Hustru Persson och Walther beundrar underverket.

Efter en god lunch begav vi oss ut för att hämta presenten.



Vi for till Smålandet Markaryds älgsafari i Walthers bil. I hägnet fick man följa en slinga. Djuren gick alldeles fria inne i hägnet.



Bilkön var stundom lång. En ungälg smakar på lite löv från resenären beundrad av en grabb i bilen bakom.



Ytterligare en älg som bli frestad av en lövruska



Här har vi tjuren Karl med sina stora horn i bast



I ändan på hägnet fanns bisonoxarna



Här den stora tjuren



och en ko



och en kalv men ingen Buffalo Bill



Efter safarin bjöds vi på goda våfflor som vi lät oss väl smaka



Och så avslutade vi med lite historia på Ulvsbäcks prästgård, där Gustav II Adolf och Christian IV hade häftiga dispyter.


Vi tackade värdparet för en jättefin dag och styrde kosan mot landets krona.

Vår nya duschkabin!!!

Som ni vet bor vi ett gammalt hus. Mycket av inredningen har nog lite svårt att matcha nutidens krav.

Men vi har varit pragmatiska. Så länge det funkar så är det good enough for us.

Men ibland gör det inte det. Hustru Persson bröt arm och tumme för tre månader sedan. Då kunde hon inte ta för sig längre som hon brukade.

I tvättstugan har vi ett gammalt badkar, som vi brukar stå och duscha i. Plötsligt fungerade det inte länge.

Vi måste slänga ut badkaret och fixa en duschkabin så att man kan duscha utan att riskera livet.

Sagt och gjort. Vi kontaktade våra hantverkare. Trots att de är oss trogna tog det en hel del tid. Men nu har de kaklat väggen, satt upp en ny vattenväxlare (eller vad det nu heter) och fixat duschdraperiet.

Så nu åkte badkaret ut. Duschen är klar och vi har invigt den till belåtenhet. Fast vatten blev inte riktigt hett.

Vi kontaktade vår serviceman för fjärrvärmen. Han kom på stuts och efter en halvtimmes arbete hade han fixat vattentemperaturen och allt var perfekt.

Det är fantastiskt att bo i en liten stad som Landskrona. De man behöver finns runt omkring oss.

Livet leker!!!!

Idag var hustru Persson ute en sväng. När hon kom tillbaka ropade hon att hon hade en sak till mig.

Hon gav mig en bukett av de rödaste roser.

I dag är det 3 månader sedan jag blev opererad i min arm, sa hon. Jag vill ge Dig denna för att Du varit så bussig och ställt upp när jag så väl behövt det.

Fattas bara annat!!! Hjärtligt tack fär roserna.

Nu står de i en vas på bordet.

Det är klart att man blir glad när det man gjort uppskattas.

Speciellt glad är jag för att hustru blir bättre dag för dag.

En vacker dag har hon glömt att hon bröt armen.

Nu är högsommaren över. Man märker det inte minst på vadarnas sydsträck.

Vi har ju ett fint fågelområde ute vid Saxåns mynning. Där finns även ett fågeltorn, där man kan titta på fåglarna utan att störa dem. Under hela häckningstiden råder tillträdesförbud, men man kan följa med vad som händer uppe från tornet om man har en hyfsad tubkikare.

På sista tiden har vi haft gott om flyttfåglar; vitkindade gäss, en massa vadare som gluttsnäppor, grönbenor, kärrsnäppor, skogssnäppor, brushannar m.m.

I dag dök det upp en riktig raritet, en myrsnäppa. Det kom ett tidigt SMS, så det var bara att fara ut och skåda. Efter en tids letande hittade jag den där den gick ute på en revel och pickade i sig lite behövlig proviant inför fortsatt resa. Jag tror inte att den påträffats i Landskrona tidigare. Hur som helst var det en kanongrej inom vår lilla värld!!!

Tankarna går tillbaka till tidigt 60-talet då vi bodde i Jokkmokk. Jag minns att jag var i Muddus nationalpark för att titta på fågel. Vi var ute i den ljus natten. Då både hörde och såg vi myrsnäppan spela. En mycket minnesvärd upplevelse.

Så idag, ett välkommet återseende!!!!!

Nu ser jag framåt mot nästa raritet.

Örja by och utgrävningsområdet strax västerut.

Ett stort danskt transportföretag, DSV, skall etablera sig i Landskrona närmare bestämt på området väster om motorvägen.

Det är ett jätteprojekt. Man har sagt att det kommer att sysselsätta ca 1000 personer och att ett område motsvarande 80 fotbollsplaner behövs för deras verksamhet.

Innan det hela drar igång måste området undersökas av arkeologer.

Vi var där på en visning i gårkväll. Man hade valt ut ett område väster om Örja gamla by for närmare undersökning. Inte mindre än 45 arkeologer med olika specaliteter var engagerade i utgrävningarna.
Vid visningen fick vi gå till tre olika stationer.



På den första stationen gav utgrävningsledaren en allmän information. Man hade försökt följa bebyggelsen inom området genom århundraden. Man hade funnit fyra gårdar som funnits på ungefär samma ställe sedan medeltiden. Vi fick en inblick hur man arbetade. Säkert väldigt spännade.



På den andra stationen hade man satsat på järnålden från 500 år f Kr fram till vikingatiden.

Här hade man funnit rester av sk långhus som var vanliga under vikingatiden.


På den sista stationen visade man upp en del av fynd som man hade gjort. De mest intressanta var förvarade på säker plats.

Det fanns krukor från 1400-talet och en hel del smycken och nålar. Det äldsta fyndet var från ca 300 f Kr.

På bilden visas en kam av ben som hade några hundra år på nacken.

Det kanske intressantaste var att man funnit lämningar från det slag som stod vid Örja året efter det berömda slaget vid Rönneberga backar 1677. I slaget deltog ca 2000 svenska soldater och det blev mycket våldsamt. Man har funnit muskötkulor och till och med ett par kanonkulor.

Ja det var mycket att smälta. Man fick en känsla av historiens vingslag.

Morsning!!!

För snart ett år sedan köpte hustru Persson en blomma som liknade ett hjärta (bilden till höger). Den kommer att bli fin hade blomsterhandlaren lovat.

Vi visste inte vad  det var för en blomma men vi kallade den för hjärtblomman. Hur som helst tiden gick och inget hände. Vi kände oss lite lurade. Efter gott och väl ett halvår gick hustru till blomsterhandlaren. Det har inte hänt något med hjärtat, skall den aldrig blomma, sade hustru. Det kan ta sin tid, men du skall få en ny så skall du nog se att det ordnar sig.

Med tvivel i sinnet gick hustru hem.

Men, se, efter ett tag började det hända saker. Det började komma skott och på dessa kom fler hjärtan och så småningom även blommor.



På blommorna kunde vi se vad det var. En sorts porslinsblomma. Just nu är det två blomkorgar, det kommer kanske fler. Vi är så glada över vår fina blomma.

Det finns flera arters porslinsblommor. Jag tror att vår heter hjärtporslinsblomma (Hoya kerrii).

Nu stänger jag butiken för den här gången. .

Den gångna veckan har vi haft glädjen att få besök av Stefan, vår yngste son.

Stefan hjälpte oss med en massa praktiska saker främst inom el och data. Det är en massa saker som vi inte själva klarat av att fixa. Småpotatis säger Stefan och så är saken åtgärdad. Undrar var de där färdigheterna kommit ifrån?? Kan de vara nedärvda??? Hur som helst det varit oss till stor glädje och nytta.



Stefan lärde mig också en del nya finesser på datorn bl a hur man dansar fuldans och infogar länkar på bloggen. Det ger ett lite proffsigare intryck!!



Som ett lite tack gick vi på Flinckmans kafé inne på slottsområdet och drack en kaffe latte med morotskaka. Mums!!!



Nu på morgonen lämnade vi av sonen vid Lunds station strax efter 7 i morse.

Tack för besöket och välkommen åter!!!

/Den gamle bloggaren.

Idag var jag ute och tittade på fågel och fick då syn på att det växte strandmolke ute vid rondellen. Det är ju en sällsynt art son vanligtvis växer inne i täta vassruggar. Lite kul!!!

Som grädde på moset kunde jag konstatera att ett gäng ljungpipare hade landat på sin väg söderut.

Det fanns också en del grönbenor och gluttsnäppor så der var mycket att glädja sig åt.

Obs!! Jag har inte gått gått med i länkarna!!!!

Klicka på bilden så får ni se på grejer!!

På eftermiddagen körde vi till Röstånga marknad, som i år firade 40-års jubileum. Hur det blir med fortsättningen är än så länge lite ovisst.



Först inhandades de obligatoriska gräddbullarna.



som smakade gott



På marknaden fanns en del prima stånd, men även mycket onyttigt.

Efter en timme körde vi hem. Jag var ordentligt trött. Vi delade på en pizza och sen tog jag mig en lur.

Vi hörs igen en annan dag.