Hos Annika och Linus i Skattungbyn
Vår resa fortsätter till Dalarna, till Skattungbyn där vår dotter Annika har en gammal fin gård. I mitten ligger bostadshuset och längst till vänster skymtar lillstugan som hon hyr ut till gästande turister. Hästen i förgrunden är den gamla trotjänaren Pia-Mia som följt henne i många år.
För Annika är djur en hjärtesak, fast hon gillar inte stordrift, åtminstone inte för egen del. Hon ser dem nästan som personligheter och vill att de skall känna sig väl till rätta. Här en del av hennes skånska blommehöns.
Och här har vi Pia-Mia igen lite mer in på livet. Ett nordsvenskt sto av bästa kvalité.
som har sällskap med shetlandsponnyn Milla
Vi hittar också tre grisar som skall leva ett gott liv innan de slaktas när hösten kommer.
Annikas får är av rasen Åsenfår som ingår i gruppen Allmogefår. Det är en grupp utanför de stora raserna coh de kan närnast betraktas som rasspillror som man vill bevara pg av deras goda överlevnadsegenskaper. Man avlar inte på färg, lock på pälsen eller tillväxt per dag utan mer på sundhet och överlevnadsförmåga.
Sonen Linus har nu vuxit och blivit en reslig yngling på en bra bit över 190 cm.
Själv har jag fått den ansvarsfulla uppgiften att motioner hunden Yazy. Ja nu har ni sett alla djuren utom de två katterna, men de får jag visa en annan gång.
Annika vill ha möjlighet att sälja avelsdjur från sin Åsens-besättning. Då är det nödvändigt att vara med i det sk Maedi Visna programmet och få sin besättning förklarad Maedi Visna fri. Maedi Visna är en virussjukdom som angriper får. De angripna avmagrar kraftigt och får andnöd och deras liv står inte att rädda därför att sjukdomen är obotbar.
För att bli Maedi Visna fri krävs att besättningen testats fri från virus tre gånger med 12 månaders intervall.
Annika har redan klarat två provomgångar och idag är det tid att ta det tredje och avgörande provet.
Fåren har tagits in i ladan, allt är förberett. Jag har fått ansavaret att föra protokollet och veterinären är på ingående.
Efter ett tag är alla proven tagna och sedan är det bara att vänta på resultaten.
Ja, nu har ni fått en liten inblick i hur livet på landet kan vara.
Kommentarer
Trackback