Sven Persson

Bloggaren bland klapparna


I år har det verkligen varit en vit jul. Dagarna före jul har det varit mycket snöskottning. Under själva julhegen har aktiviteterna trappats ner lite grann. Trots alla skräckscenarier som målats upp från Österlen och diverse vägar runt om i Skåne har vi varit ganska förskonade här i Landskrona. Här inne på gården är det inte mycket mer än drygt en dm snö. Det är klart att det blivit en del högar när man skottat framför garaget . Fast kallt har det varit - ner mot tio grader. Det räcker för mig. De flesta har nog haft det kallare har jag förstått.

Julen har varit lugn. Hustru Persson, som gått och blivit förkyld, och jag har firat julen tillsammans.

Vi missade inte Kalle Anka och hans vänner, fast det börjar bli lite tjatigt. När det var avklarat gick vi i kyrkan för att lyssna på julbönen. Jag gillar vår julpräst, Britt Marklund. Hon har så fin röst och så sjunger hon så bra. Är visst utbildad operasångare. Betraktelsen är kort och koncis och sedan, bäst av allt, bjuder hon på pepparkakor när det hela är färdigt.

Sen var det tid med julklapparna. Vi ligger lågt, men en del blev det ändå. Lite böcker, ett fint kort av barnbarnet LInus och en del annat.

Sedan intogs julmaten. Vi började med glögg som man bör. sedan blev det skinka och prinskorv med tillbehör.
Vårt julbord verkade nog lite spartanskt jämfört med många, men vi blev ganska snart mätta och kände oss väl förplägnade.

På kvällen såg vi "Tomten är far till alla barnen". Titeln verkade frestande, men den var inte mycket att hänga i julgranen.

Även juldagen har varit lugn. Ingen tidning. Jag har läst 91 Karlssons årsbok. Handlingen var förlagd till 30-åriga kriget. När fantasin tryter får man ta till nya grepp. En oskyldig lätt underhållning med lite faktabeskrivning från Hallands regemente och det nämnda kriget.

I morgon är det en ny dag.

God fortsättning!!!!