Konstrunda på Bornholm
En mustig dam ger oss en inblick i drejarkonsten
Här en del av hennes alster
Besök hos en glaskonstnär
Först nu förstår jag varför det heter att man krökar
Ros-Marie och Leif
Rökeriet där vi åt rögad sill
Mera keramik- kaktus och munkhätta
Keramik i blått
Påfågel i smide
Härom dagen fick vi ett erbjudande av våra vänner Ros-Marie och Leif att följa med på en konstrunda på Bornholm.
Vi tackade ja. Det är minst 15 år sen jag var där sist så det skulle bli spännande.
Tidig avfart för att hinna färjan till Rönne. Det var en katamaran som gick i över 40 knop i timmen. Efter en timme och en kvart var vi framme. Sedan en lite väl rask promenad till rundtursbussen som skulle ta oss till de olika ställena.
Bussen var lite gammal, saknade högtalare. Den tog oss till sju olika konsthantverkare. Bilderna får ge en inblick i utbudet. Det blev keramik, glas, textil och smide. Kvaliten var lite växlande.
Jag tyckte nog att det var lite oproffsigt. Inga presentationer av företagen, inga ansträngningar till försäljning. Kanske var det det som var hela poängen? Det blev dock flera trevliga diskussioner.
Vid lunchtid hade vi 20 minuters paus för utspisning. Vi käkade rökt sill med macka. Inte dumt alls!!! och tiden räckte.
Vid tretiden var vi åter i Rönne. Det verkade som om att de skulle sluta upp att köra de här turerna. I dag hade vi varit ca 25 stycken men förra veckan bara 3 så jag förstår att det kan vara svårt att få det att gå runt. Vi hade dock en känsla av att marknadsföringen och organisationen var lite bristfällig. De här tematurerna är praktiskt taget okända i Sverige. Andra dagar har de andra teman såsom mat, veteranbilar mm så upplägget är det inget fel på, men det gäller att sälja det också.
Vi hade ett par timmar för oss själva i Rönne. Det blev en lite förstärkning av lunchen samt en del butiksbesök.
Hemfärden gick utan problem med undantag för att en av turbinerna slutade fungera. Det blev lite allmän oro, men efter ett tag fick de igång den igen.
Turen blev lyckad med många nya upplevelser som vi kan minnas när vi blir gamla.
Vi hörs!!!
Kommentarer
Trackback