Sven Persson

Norreborg med en del av pensionärerna



Ledarna presenteras



Det blåste bra på sundet

För ett par veckor sen fick vi syn på en inbjudan till ett projekt för ett bättre seniorliv.

Man skulle starta med en gemensam kryssning runt Ven.

Det skadar inte att man aktiverar sig så jag anmälde mig.

Igår var det dags. Jag var där i god tid. Gick upp på övre däck. Där var redan alla platser tagna av aktiva damer.  Gick då ner på första däck. Hitta en ledig soffa.

Efter ett tag kom tre bosniska damer och gjorde mig sällskap. Efter hand ramlade det på fler folk. Det var mest nya svenskar. Jag blev lite förvånad därför de brukar sällan komma med på sådana allmänna tillställningar.

Jag kände mig lite ensam. En av damerna sa att hon skulle lära mig bosninska. Jag lärde mig att hej hette dobre eller nåt i den stilen. Där var ett stort gäng från Libanon och en del hade barnen med sig. Unga pensionärer!!

Vi fick en t-skirt som där stod "Supersenior" på. Jag hämtade en och fick mina bosniska damer att göra detsamma trots visst motstånd. De var positiva och kallade mig för "vår kompis". Vi fick till en trivsam samvaro.

Båtens motorer dundrade men jag uppfattade att någon hälsade oss välkomna och presenterade de medverkande. Det är tydligen inte så lätt att upprätta någon kontakt när vi befinner oss på olika däck.

Det var meningen att vi skulle runda Ven, men det blåste för mycket så det blev en tur längs öns östsida.

Ett litet musikkapell, som kom från Bosnien, började spela. De var mycket duktiga, men den enda stycket jag kände igen var Järdebylåten, de övriga var mer sydliga låtar men de verkade gå hem hos resenärerna.

Efter ett tag blev det mat. Även den bosnisk såvitt jag förstod. Små rullade gröna kålblad som var något slags dolmar, som jag aldrig sett tidigare. Jag riktade in mig på några kycklinglår som såg smaskiga ut. Tyvärr försvann det sista på den framförvarande damens tallrik. Nåja, jag hitta lite annat så det gick ingen nöd på mig.

Ni tycker kanske jag är gnällig. Igentligen inte, men jag upplevde det mest som ett besök på en invandrarklubb.

Projektet hade annonserat som en pensionärsträff som skulle aktivera oss till ett mera aktivt seniorliv.

Det skall uppföljas med tre olika möten då vi skall diskutera olika aktivitetsmöjligheter, kultur, fallförebyggande åtgärder och mat som är lämplig för seniorer.

Hur som helst tänker jag gå på dessa så får vi se vad man kan lära sig. Det blir nog bättre när vi är samlade i en sal. Den som lever får se.

Dobre!!!!

PLaneten Pluto




På Ven har man en slinga över solsystemet med dess planeter placerade med relativa avstånd.

Pluto, som är den yttersta planeten, som delvis mist sin status, ligger så långt borta att den har blivit placerad utanför Borstahusen. Oj, vad många bisatser det blev!!!!

Pluto ligger 5900 miljoner kilometer från solen. Det fattar man inte. Ett plutoår är 248 jordår. Den har tre månar Charon, Nix och Hydra, men det visste ni säkert redan. Där är kallt ca - 230 grader. Usch!!

Monumentet ligger längs kusten nära den berömda fiskargumman.

Det sattes upp för ett par veckor sedan.

Vi hörs!!!

Kära läsare!!!

Eftersom flera läsare önskar se statyn av Selma Lagerlöf i fullbordat skick så lägger jag härmed in en bild av denna. Ni kan lägga märke till att den vänstra skon är lite kraftigare för att motverka hennes låghälta.

Mottagandet från press och medborgare har varit genomgående positivt.

Vi hörs så småningom!!

Bosse bildoktern pratar bilar



En ännu ej fullt färdig staty över Selma Lagerlöf




Ja, det är inte bara elände som händer i Landskrona.

I går var det trafikdag här i stan och Bosse bildoktorn gjorde oss den äran.  Vi var där lyssnade och lärde. Gick en tipsrunda.Tyvärr vann vi inte fast det fick vi ta.

Det hade varit trevligt om det kommit lite fler. Annonseringen hade inte varit så bra.

Sen tog vi en promenad längs linjen bort mot Nordkap och där träffade vi på en nästan färdig staty över Selma Lagerlöf. Det är 100 år sedan hon fick nobelpriset. Hon bodde ju tolv år i Landskrona och här skrev hon Gösta Berling Saga och två andra böcker.

Statyn skall avtäckas i dag av Jesper Svenbro, akademiledamot från Landskrona, men jag ville gärna vara ute i god tid.

Tills nästa gång. Morsning!!!!

Kommunalrådet Torkild Strandberg t v inviger Oresundsteatern här representerade av Anders Kungsman och Ullberg

Vår lilla Norra Kyrkogränd håller på att bli ett litet kulturcentrum.

För några månader sedan startade Gamla Stadens Galleri med kända konstnärer som utställare och nu i här om dagen var det tid att inviga  Öresundsteatern som ligger strax intill.

Medlemmarna har jobbat hårt för att få lokalen i fint skick och de har verkligen lyckats.

Bloggaren med hustru var med på invigningen.

Det är bara till att önska dem lycka till.

Allt positivt i Landskrona är välkommet.

De kvarvarande byggnaderna av den medeltida Bjersjöholmsborgen



Altaret i Bjersjöholms slottskapell

I Skåne ha vi några få slottskapell.

Häromdagen besökte vi Bjersjöholms slottskapell. Vi fick en väldigt fin guiding av slottfru Ebba som berättade om borgens historia och hur man kämpat för att få den att överleva.

Slottskapellet ligger i den ena av flyglarna. Det är helt litet, utan takmålningar. Bara ett litet altare och några bänkar tillverkade av Sövdekonst. I taket en lampa från en smidd krok . Allt stilfullt.  

Det används bara en gång om året vid julen då vi samlar de närmaste för en stilla samvaro.

Vi tackar och far vidare.

Gravplats med strandmal

Härom dagen var vi i Gladsax för att fotografera kyrkan.

Vi gjorde så och sen pratade vi ett tag med kyrkovaktmästaren.

Ja, här på gravarna använder vi bara strandmal om ni vet vad det är. Nä det gjorde vi naturligtvis inte?

Jo, sa han, det är grus som har tagits upp från havet. Det har vi alltid använt och det är väldigt behändigt att arbeta med.

Men nu ska vi inte få lov att gräva upp mer, så då får det väl bli singel som på de flesta andra ställen.

Vi tackade för upplysningen och konstaterade allt man lär sig alltid lite nytt varje dag.

Ja, det var bara det jag ville berätta.

Ägarna på Solnäs gård, Lisbeth och Erik Lövendahl



Den rikligt bärande päronsorten Alexander Lucas



Äppelsorten Rubinola är på frammarsch. Lägg märke till det lilla prydnasäpplet. Det är nödvändigt för korsbefruktningen.



Många härliga äpplen av Ingrid Marie - en av mina absoluta favoriter



Erik demonstrerar hur packningsmaskinenen fungerar


I går var vi på utfärd med Skånska Agronomklubben.

Vi besökte Solnäs fruktodling i Fjelie som drivs av Lisbeth och Erik Lövendahl.

Den första fråga man ställer sig är: varför bedriver man fruktodling på Skånes bästa jordar??

Svaret är att det dels är något man hållit på med i flera genarationer, men framför allt att det är ekonomisk lönsamt.

Erik och Lisbeth tog oss med på en mycket intressant rundvandring på ägorna.

Man fick klart för sig att yrkeskunskap är i allra högsta grad en färskvara.  Utvecklingen går snabbt och det gäller
att hänga med. Det gäller allt ifrån inköp av plantor, bevattning, bekämpning av skadedjur och svamp, plockning, lagring, packning, marknadsföring osv i det oändliga. Vi blev övertygade om att här fanns ett yrkeskunnade som var långt utöver det vanliga.

Som gammal avdankad agronom hade man inte mycket hum om varken det ena eller andra. Men  intressant var det. Visste ni att man kunde lagra äpplen i syrefria lagringsbehållare? Då var de som nyplockade efter ett halvår. Jag tänker på äpplena från min kolonin. Efter en månad var de skrynkliga och mjuka och jag fick slänga de flesta.

Det är tydligt att med en riktning marknadsföring och med de rätta kanalerna kan fruktodlingen bli konkurrenskraftig gentemot konventionell odling, även på de bättre jordana. Ett av de stora problemen är att det fattas odlare och rekrytering.

Här på Solnäs var odlingen kombinerad med en gårdsbutik. Jag brukar ofta besöka den för att köpa äpplen.

Besöket blev mycket lyckat och man fick mycket nytt att fundera på.

I dag är det svampens dag, bara som ni vet det!!!

Det var det hele!!!!

Som  kanske ni redan vet har vi fått ett galleri i gränden "Galleri Gamla staden"

Det finns i ett av grändens gamla hus och drivs av tre personer i byggnadsbranshen. De känner mycket för konst och har rustat upp det gamla huset och fått det väldigt attraktivt.

I dag var det vernissage och vi hade blivit inbjudna som goda grannar som det stod på bjudningskortet.

Vi gångade oss dit.

Kostnären som ställer ut heter Pontus Carle. Ursprungligen från Lund men med sin huvudsakliga sysselsättning utomlands - främst i Paris, New York och Berlin. På senare är har han haft en hel del utställningar i Sverige bl a på Pumphuset, Borstahusen 2006.

Jag låter bilderna tala för sig själv och så får ni själva tycka till. Så får det bli. Och tala gärna om vad ni tycker.

Nu sätter jag punkt för den här gången!!!!

En mustig dam ger oss en inblick i drejarkonsten



Här en del av hennes alster



Besök hos en glaskonstnär



Först nu förstår jag varför det heter att man krökar



Ros-Marie och Leif



Rökeriet där vi åt rögad sill



Mera keramik- kaktus och munkhätta



Keramik i blått



Påfågel i smide


Härom dagen fick vi ett erbjudande av våra vänner Ros-Marie och Leif att följa med på en konstrunda på Bornholm.

Vi tackade ja. Det är minst 15 år sen jag var där sist så det skulle bli spännande.

Tidig avfart för att hinna färjan till Rönne. Det var en katamaran som gick i över 40 knop i timmen. Efter en timme och en kvart var vi framme. Sedan en lite väl rask promenad till rundtursbussen som skulle ta oss till de olika ställena.

Bussen var lite gammal, saknade högtalare. Den tog oss till sju olika konsthantverkare. Bilderna får ge en inblick i utbudet. Det blev keramik, glas, textil och smide. Kvaliten var lite växlande.

Jag tyckte nog att det var lite oproffsigt. Inga presentationer av företagen, inga ansträngningar till försäljning. Kanske var det det som var hela poängen? Det blev dock flera trevliga diskussioner.

Vid lunchtid hade vi 20 minuters paus för utspisning. Vi käkade rökt sill med macka. Inte dumt alls!!! och tiden räckte.

Vid tretiden var vi åter i Rönne. Det verkade som om att de skulle sluta upp att köra de här turerna. I dag hade vi varit ca 25 stycken men förra veckan bara 3 så jag förstår att det kan vara svårt att få det att gå runt. Vi hade dock en känsla av att marknadsföringen och organisationen var lite bristfällig. De här tematurerna är praktiskt taget okända i Sverige. Andra dagar har de andra teman såsom mat, veteranbilar mm så upplägget är det inget fel på, men det gäller att sälja det också.

Vi hade ett par timmar för oss själva i Rönne. Det blev en lite förstärkning av lunchen samt en del butiksbesök.

Hemfärden gick utan problem med undantag för att en av turbinerna slutade fungera. Det blev lite allmän oro, men efter ett tag fick de igång den igen.

Turen blev lyckad med många nya upplevelser som vi kan minnas när vi blir gamla.

Vi hörs!!!