Sven Persson

Hugo oktober 2005



Kistan inne i Kånna kyrka



Graven med alla blommor



Vår gravbukett


Hugo var min äldste släkting på min fars sida. I mitten på december lämnade han det jordiska 2 dagar före sin 92-årsdag.

I fredags begrovs han i Kånna kyrka. Kyrkan är en gammal och medeltida. När man kommer in fylls man av mycken intimitet och känsla. Kyrkor kan vara mycket olika. En del är mycket opersonliga, man känner ingen samhörighet med dem; andra kan vara tvärt emot. När man kommer in känner man sig som hemma och mycket välkommen. För mig är Kånna en sådan. Kistan hade placerats i koret och var vackert smyckad med blommor.

Hugo hade hade gjort mycket personliga val av officiant och solosolist och akten blev också mycket stämningsfull och personlig. Efter överlämnandet följde kistbegravning, vilket blir allt mera ovanligt.

Man kunde konstatera att kransarna har blivit allt mer ovanliga och i stället ersattas med gravbuketter. Jag tycker det är ett steg i rätt riktning. Våran bukett skilde sig från de övrigas med sina gula blommor. Jag tyckte den såg glad ut precis som Hugo brukade vara. Efter akten åt vi en god måltid.

Hugo hade levt ett långt liv. Han hade varit en duktig lantbrukare, men hade, till skillnad från många andra, tagit sig ledigt och gjort omfattande reser tillsammans med sin hustru Anna inte bara till olika delar av Europa utan även till Amerika och Kina.

Hugo var även mycket generös och hade gett stora donationer till organistioner han kände för.

En stor och fin man har avslutat sin jordevandring. Jag minns honom med glädje,