Stålkossan
Hejsan!! Det var ett tag sen, men ibland har man inget att skriva om.
Jag hörde på Babbens program i TV att en riktig bloggare ska blogga minst sex gånger om dan. Det låter ju inte klokt. Babben själv bloggade inte mer än högst två tre gånger i veckan. Det låter någerlunda, men det inte så många gånger som jag kommer upp till detta. Själv tycker jag nog att har man inget att skriva om så är det bättre att låta bli.
Den här veckan har jag varit gräsänkling. Hustru har varit uppe hos barnbarnet, men nu är ordningen återställd.
Läste i dag i bladet att det skulle bli en utställning i Teckomatorp som skulle handla om smideskonst. Hörde också att det hade kommit en jättekossa från Danmark som skulle vara med.
Vi tog bilen och åkte dit för att leta reda på den. Jomän, den fanns nere vid järnvägsstationen. Ett monstrum skulle jag villa kalla den. Men det är väl konst. Fast den var inte loka stor som Lars Wilks rondellhund i Trelleborg. Kanske är den helig, vem vet.
När jag såg kon kom det mig att tänka på då jag som relativt ung husdjurskonsulent i Småland var ute och stamboksförde kor. Först tittade man på dem med kritisk blick ( det hörde till spelet) och sen satte man exteriörpoäng på djuret och slutligen kom det förlösande ordet att kon klarat kraven för stambokföring. Det skall tilläggas att för att korna skulle komma ifråga måsta vissa prestations- och härstamningskrav vara uppfyllda.
Den kära utställningskon hade nog inte fått så särskilt höga poäng. Men det är nog ingen som bryr sig.
Nu säger jag good bye för den här gången.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Det var en riktig stor kossa/Christian
Postat av: victoria
äntligen !!!
ett livstecken . . .
kram från lillpojken och matte
Postat av: Anonym
Det gläder mig att jag fortfarande har trogna läsare. Sven
Trackback