Agronomträff

image29

Besök på Toxicon där Thomas Olsson berättar om fiskarnas farliga liv

image30

På Skånes hemslöjd fick vi lära oss mycket rödlakan och kråkspark

image31

Sen blev det en bit mat hemma hos  familjen Gemyt


Agronomer inskrivna 1954 är en årgång av bästa märke. Då började ett antal förhoppningsfulla ungdomar sin utbildning på Ultuna. Sedan har mycket kristallklart vatten flutit genom Fyris. Vi har bildat familj och skaffat oss arbete som vi skött på ett förtjänstfullt sätt. Vi har pensionerat oss och fortsatt leva ett rikt liv.

En del av dessa förträffliga människor har hamnat nere i Skåne och Halland och det har utvecklats en tradition att träffas några gånger om året. I dag var mötet här nere i  Landskrona. Som alltid var stämningen på toppen. Först tog vi en fika på Gammeleksgården, ett mysigt ställe som en gång varit en bondgård, men som blivit ett trevligt inneställe. Värden Göran  tog sig tid och visade oss  alla lokaliteter på stället .

Vårt första besök var på Toxicon, där vi togs om hand av Thomas Olsson, som berättade om en massa farligheter som kunde drabba olika fiskar  och hur man kunde mäta vilken skada som skett.  Det blev mycket matnyttigt om sådant som man vet allt för lite om. 

Sen tog vi oss till stan. Det blev en hel del strul med alla rödljus som gjorde det svårt för oss att hålla ihop. Efter ett tag hade alla kommit tillrätta på Solsidan, där Skånsk Hemslöjd håller till.  Eva Berg redde ut begreppen om vad rosengång och rödlakan var för något. Hon gjorde förresten en mycket trevlig presentation. Lite småaffärer blev det också.

Tiden hade runnit iväg och vi begav oss hem till oss. Där blev det mat och dryck och en trivsam samvaro.

Jag tycker det är trevligt att vi kan hålla den tradition vid liv. Agronomerna  är ett segt släkt så vi kommer säkert att träffas många gånger än.

Jag skulle egentligen ha lagt in lite fler bilder med min dator var inte samarbetsvillig.

Hej då!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0