Farliga växter
Jättelokan fotograferad i Bontofta av hustru Persson
I går gjorde vi en ny tur och besökte sju kyrkor nere på Österlen. Eftersom vi nu har sett en hel del Lunds stift kyrkor har vi börjat planera det lite bättre så vi slipper allt för många stängda kyrkor.Vi ringer till resp. församling och får numret till kyrkvaktmästaren. Sen ringer vi honom eller henne och bokar en tid. Det brukar fungera jättebra. Vi har kommit fram till att det finns nog ingen yrkesgrupp, som har så bra social kompentens som just kyrkovaktmästarna. Det säger jag och det står jag för.
På en sådan här tur gör man lite observationer. Vi tänkte äta lunch på Hammenhögs gästgivaregård. Den är ju känd för sin goda äggakaga. När vi kom dit så det väldigt förfallet ut, så vi for värdshus förbi. I stället hamnade vi på Österlens Motel. Riktig husmanskost precis i min smak.
Det var egentigen inte om kyrkorna jag tänkte prata. Vi for vidare. Vi passerade Fågeltofta på väg mot Månslunda.
Där kunde vi inte undvika att se stora bestånd av jätteloka, som har blivit tilldelat det imponerade namnet av Heracleum mantegazzianum. Bara en sån sak. Jag skulle tro att denna växt har sitt allra starkast fäste just i Fågeltofta. Själv minns jag den från det jag var en liten grabb på 40-talet. Den växte i dikena nere i Bondrum. Den har sedan spritts sig i stora delar i Skåne. Den är nog inte välsedd någonstans Grundorsaken är att växtsaften kan orsaka elakartade hudbesvär. Hur den kommit in vet jag inte, men populär är den ingalunda. Vi såg att en del plantor hade besprutats av kemiska medel, men många bestånd såg väldigt friska ut. Den är en tuffing och vi lär nog få leva med den även i framtiden.
Jag bifogar en bild så att Ni kan känna igen den. Den är över två meter hög,
Nu tänker jag dra mig tillbaka. Vi hörs,
