Sven Persson

Såg ni programmet på TV om den unga flickan som beslöt att hon skulle bli nunna i Karmeliterorden. Hon skulle leva hela sitt liv inne i klostret. Lämna allt världsligt och ägna sig åt bön.

Det vi såg verkade vara en glad livsbejakande ung tjej. Och så ville hon ge upp allt av världens goda. Och hon tycktes göra det med glädje. Jag har försökt förstå hennes tankegångar, men det har inte gått säskilt bra. Efter tio år i kloster säger hon att hon inte ångar en dag.

Jag tror hennes lillebror på något vis gav mig svaret. Han sa att han saknade henne mycket, men han forstod henne därför att han insåg att hon skulle få evigt liv och det var så väldigt mycket bättre än det jordiska och varade i all evighet. Det var nog svaret. Evigt liv. På något vis ett planerat genialiskt drag. Kan det vara så?

Vem får då evigt liv?

Det tycks vara en ganska nymodig historia. Det finns många uppfattningar om när universum skapades. För att ta ytterligheterna  skall enligt judendomen, om jag nu räknat rätt, skapelsen ha skett för 5768 år sedan. Enligt forskarna skall den sk "Big Bang" ha ägt rum för ca 13,7 miljarder år sedan. Det senare alternativet anses troligast. Så småningom började det bli liv på planeten. Man anser att insekter började dyka upp för ca 4-500 miljoner år sedan i runda slängar. Men dessa kvalificerade inte för evigt liv. För detta måste man vara människa. De första människoliknade varelserna kom väl för en ca 4-5 miljoner år sedan. Ej heller de var aktuella. Homo sapiens kom. Tiderna gick vidare. De antika kulturerna kom. Egypter, fenicier, greker. Även de fick nöja sig med jordelivet. Adam, Abraham, Moses och de andra gamla stötarna då? Skulle tänka mig att de får dispans på nåt vis, skam vore det väl annars. Romarna då? Nja, för dem gällde de gamla gudarna. Möjligen 300 e. Kr eftersom kejsar Konstantin var positiv till kristendomen. Sen ökade möjligheten.

Vad krävs då för att få evigt liv?

I Johannes  3:16 står det " Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv".
Det är tydligen svaret. Tror vi på att Jesus har funnits så är saken klar. Men vad händer med alla andra?
Någonstans i NT står det: " För icke troende är livet efter döden som ett evigt straff i Helvetet"  Ja, det lät inget särskilt bra. Oddsen tycks inte vara speciellt goda.

Jag har full förståelse för om de blint bokstavstrogna kan ta ett beslut på basis av de här påståendena. Nunnan var uppvuxen i en djupt kristen familj. De hade ett eget kapell. Bibelns ord var sanningen. Ett evigt liv i himmeln är så mycket bättre än vårt jordeliv. På något vis har det blivit någon form av hjärntvätt genom det intensiva kristna livet.

Problemet för oss andra är att vi inte är övertygade om att det är på det här sättet. Jag har väldigt svårt att förstå att detta skulle finnas ett evigt liv, som enbart skulle vara unnat en liten sentida del av mänskligheten. Vad har man då åstadkommit med ett helt liv instängt i ett kloster?

Just nu tror jag inte jag kommer längre.