Idag är det pi-dagen

Hej!

Nu äntligen är flytdockan i hamn. Jag har inte lagt in någon bild för ni har redan sett den många gånger.

Visste ni att i dag är det pi-dagen. Vadå pi? Ja, det är 3.14, Den 14de mars.

Det är visst amerikanarna som hittat på det. Annars trodde jag att pi betydde nogot annat på engelska.

Vi hörs!!

Dockan ute på öppet vatten



Dockan har lämnat bassängen och var igår ca en kilometer ut i kanalen



Idag är dockan ute på öppet vatten. Längst till höger syns en bogserbåt.


Vi har gått som i väntans tider. När skall dockan komma ut? Hur länge ska vi behöva vänta?

Vi har följt förloppet dag för dag. Igår hade den kommit loss och låg en kilometer ut i den grävda kanalen.

Idag åkte vi ut för att kolla läget. Och se, den hade lämnat kanalen och låg nu ute på fritt vatten. Jippi!!!

Nu återstår bara att bogsera den i hamn. En bogserbåt var redan på plats så det blir nog en baggis.

Jag är full av beundran för det holländska teamet som utfört arbetet. Det gick lite trögt i början, men de hade tydligen läget helt under kontroll.

När nu dockan är ute skall den 2 kilometer långa och 40 meter breda kanalen fyllas igen lager för lager precis som de togs upp. Området är naturskyddat och det gör det extra känsligt. Allt måste vara klart till den 5te april för då börjar fåglarna lägga ägg. Det har länsstyrelsen bestämt.


Solskensolympiaden 1912




I gårkväll var vi och lyssnade på Åke Jönsson när han talade om olympiaden 1912.

Eftersom det var 100-års jubileum hade han blivit anmodad att skriva en bok om denna vår enda sommarolympiad.

Åke är välkänd i dessa trakter. Han har skrivit många böcker om olika idrottsevenemang

Stockholmsolympiaden var den 5te i ordningen sedan den startade i Aten 1896.

Senast var den i London 1908, men då höll den på i 4 månader och det var ju alldeles för långt. Man beslutade att en vecka fick räcka.

Man hade visat dåligt intresse hittills för olympiaderna. Programmet var inte särskilt lockande och tävlingarna alltför utdragna. I Stockholm skulle man bli bättre. Gymnasiken slopades, vilket retade Linganhängarna mycket, men de lyckades genomdriva att i alla kast dvs spjut, kula och diskus, skulle man kasta med både vänster och höger hand annars kunde kroppen skadas.

I dragkamp, där Sverige gärna ville vinna över det suveräna England, gjorde man om reglerna ordentligt allt till Sveriges fördel. Tack vare detta kunde Sverige vinna. Tala om ädel tävlan.

Man byggde även en helt ny stadium, som finns där än idag.

Även om det handlade om idrott kom likväl en del udda grenar att vara med. Vad sägs om bergsbestigning och skulptur för att inte tala om litteratur. Olympisk mästare i litteratur blev en som skrev under pseudonym. Det visade sig senare vara OS-generalen själv, Coubertin. Hoppsan!!

Ja.om detta  och mycket annat berättade Åke och ännu mera finns att läsa i hans gedigna bok.

I vasaloppstider

När man sitter hemma och tar det lugnt är det andra som jobbar.

Jag orkade dock med att titta på vasaloppet.

Vår dotter Annika däremot körde kortvasan. Den är 30 km lång. Hon vann inte men det fattades inte så mycket.

Hade hon inte stannat och ringt några samtal så vete sjutton hur det hade gått.

Hur som helst var det en bra prestation. Hon hade tränat bra så det är inte tal om några framtida men.

Allt detta tecknar en stolt pappa.

RSS 2.0