Sven Persson

Vädret har varit milt och behagligt i stort sett hela första delen av vintern.

Men i morse då jag vaknade var bilarna på gården ganska så nedisade. Tempen var -6 vilket är ganska mycket för våra breddgrader. Jag får nog börja ställa in bilen i garaget.

Men det är något visst med vinter och köldgrader. Luften blir klarare och allt verkar ljusare.

Vi gjorde en ordentlig tur i det fina vädret. Vi tittade efter och såg fastän en hel del fågel.

Vid Strandvägen nere vid fiskargumman var ett riktigt rikt fågelliv.

Ja, jag vet att mina läsare upp i norr skrattar åt mig när de ser bilderna där inte ens marken är täckt med snö. Man jag bryr mig inte för jag vet att snö betyder också snöskottning och det gillar varken jag eller hustru Persson.

Låt det bli vinter  lite lagom!!!!

Julen 1961 fick vi ( hustru Persson och jag, nygifta som vi var ) ett ljus av hustrus mamma Jenny. Ljuset satt i en svarvad träljusstake och var väl 60 - 70 cm långt, alltså en jättepjäs.

Det vill jag att ni skall låta brinna för er tillsammans. Det lär räcka i många år.

Många gånger har vi tänt ljuset. Det har brunnit för oss.

I går, trettondagen till ära, tog hustru ner ljuset och sa: Nu är det väl sista gången som vi kan tända det.

Så blev det också. När det brunnit en timme plockade vi bort de sista stumparna av ljuset. Ljusstaken behöll vi som minne.

Det hade tjänat väl i över 50 år.

Tack mamma Jenny!!!

Hustru Persson kom hem en dag och sa till mig: Vad är det för konstig buske som blommar nu nere på kasernplan. Har den blandat ihop vinter och sommar.

Ja, inte vet jag. Vi får väl titta på den. Det skall väl gå reda ut med lite arbete. Vi gick ner, hustru tog några kort, men vi blev inte mycket klokare av det. Vad göra?

Jag går hem ringer chefen för parkförvaltningen och presenterar problemet.

Ja, det rör sig nog om vinnterkörsbär; jag minns vi planterade en del sådana. Den heter Prunus pseudo och så sade han något som jag inte kunde uppfatta trots att jag frågade om ett par gånger.

OK, vinterkörsbär, tack så mycket!

Jag går hem och gogglar lite. Vinterkörsbär. Jo den hittade jag men den hette Prunus subhirtella så den kunde det inte vara.

Sen gogglar jag på mitt stympade latinska ord Prunus pseudo....?. Då dök det upp något som hette Prunus pseudocerasus, men något svenskt namn hittade jag inte. Till engelska hade de bara översatt latinet och då blev det False cherry och det skulle bli falskt körsbär, men parkchefen sa ju vinterkörsbär. Men två olika arter kan väl inte ha samma svenska namn.Och blommorna på P. sobhirtella och P. pseudocerasus var helt olika enligt goggle.

Ja, jag känner att jag behöver någon som kunde reda ut det här mysteriet. För det finns säkert en lösning.

Kanske någon av mina läsare kan knäcka nöten eller körsbärskärnan???