Ändrade vanor

Ju äldre man blir desto äldre människor umgås man med.

Häromdagen var vi på ett litet kalas hos en dam som fyllde 97. Pigg och glad hälsade hon oss välkomna i farstun.

Hon gick visserligen med käpp, men det verkade inte som hon behövde det.

Ja, hon är en riktig krutgumma. Hon har en kusin som är sådär 100. Henne hälsade hon på i nyårs och stannade där ett par veckor. Ja, jag säger då det!!!.

Det verkar som folk blir äldre nuförtiden. Man ser framemot att gå på 100-års kalas lite då och då.

Det viktigaste är dock att man får åldras med dignity. Att bli gammal som kolli är inget att se framemot.

Jag säger som Horatius: " Carpe diem, quam minimum credula postero" Lev livet medan Du kan och förlita dig så lite som möjligt på morgondagen!!!

Nu slutar jag för den här gången.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0