Sven Persson

Hej alla diggare!!!!!

Vissa dagar går allting åt fanders. Vad man än gör så blir det fel.

Men som tur är finns det även dagar då allting bara blir toppen.

I går hade jag mycket att göra. Jag gick upp tidigt åtminstone med mina mått mätt. Halv sju var klockan.

Vi har länge varit irriterade över av att en råtta hållit till i det gamla husets gångar som finns inne i väggarna. Ibland har den kommit in i köksregionerna på nätterna. Sedan ett par dagar har jag laddat mina fällor på det mest listiga sätt, men förgäves. Men i morse när jag stigit upp kollade jag fällorna under diskbänken och då hade en fälla försvunnet. Jag öppnade den andra dörren och där låg den. Fällan hade slagit till och dödat råttan, en stor brun råtta. Det var ingen liten sak. Jag tog ut den och mätte den - nästa 40 cm svansen medräknad.

Ja sa bara: Bingo!!! Dagen kunde inte ha börjat bättre.



Rattus norvegicus i dess fulla längd.

Jag körde vår son till järnvägstationen och begav mig sedan till Bilbesiktningen.

Det är alltid lite pirrigt att besiktiga bilen. Tänk om man får körförbud. Jag som skall köra till Lund lite senare.

Jag kom dit, körde in bilen och den blev besiktigad. Besiktigaren körde en runda och jag stod och väntade på min dom.

Trevlig bil och allt perfekt, sa han. Jag skulle kunna krama om honom , men det gjorde jag inte. Toppen!!!

Sedan var det tid att åka till Lund. Där skulle jag själv slutbesiktigas. Det är nämligen så att jag lider av en blodsjukdom och för att bota den har jag under det senaste halvåret genomgått fyra behandlingskurer med starka mediciner. När allt var klart har de gjort en skiktröntgen av hela kroppen från halsen ner till början på låren. Allt skulle kollas i minsta detalj för att avgöra behandlingens effekt. Nu skulle jag träffa Pontius Pilatus dvs säga min läkare, som är en väldigt fin man.

Det är inte utan att tankarna far hit och dit. Har det misslyckats?? har de hittat något annat i kroppen som jag inte vet något om??

Vi gick in, hustru Persson var också med, och fick träffa doktorn.

Han sade: Jag är väldigt nöjd. Du har svarat utomordentligt på behandlingen. Allt har gått på bästa sätt. Dina blodvärden är nu fullt normala.

Jag kände mig mer än lycklig. Vi samtalade ytterligare ett tag sen tackade jag för mig och han önskade mig lycka till. Mina bekymmer var som bortblåsta.




Så förflöt dagen som på rosor.

När det blev kväll plockade hustru Persson fram en flaska champagne. Hon, vår son Stefan och jag skålade för en osedvanlig lyckad dag.

Vi hörs!!!