Sven Persson

Gamla wiadselever



äter kinamat i Tumba



Wiad Corps de logiet från baksidan


Gamla elevhemmet "snusdosan" som nu var garage



Ägarparet på Wiad Gerd och Anders Gustafzon



Vi bjuds på kaffe med god smörgås



Den samlade elevspillran från 1949-50

Jag var lantbrukselev på Wiad utanför Södertälje 1949- 50. Det kallades då Institutet för husdjursförädling och var mest känt för sina försök med enäggstvillingar. Där fanns massor med elever inom husdjur, lantbruk och hushåll.

Sen har det runnit massor med vatten under broarna. Genom intiativ från av eleverna, Anna Lisa Nilsson, ordnades ett elevmöte efter nästan 60 år. Intresset var stort i en början, men det krymte allmer och till slut var vi bara en kärna på drygt en handfull personer. Det hade kanske gått för lång tid?

Vi samlades i Hågelbyparkens vandrarhem, som har stolta anor från grundaren, L M Ericsson. Vi hade alla grånat genom åren.  Vi berättade ögonblicksbilder som stannat kvar genom åren. Bl a fick jag reda på att jag satt och lagade min enda overall på kvällarna. Det hade jag glömt. Vi åkte in till Tumba Centrum och åt en gemensam  måltid.

På torsdagen åkte vi så ut till Wiad. Mycket var sig likt, mycket hade ändrats. Vi hälsades välkomna av det nuvarande ägarparet  Gerd och Anders Gustafzon, som bedrev lantbruk och hyrde ut lägenheter.  De bjöd in på kaffe och berättade om  vad som hänt sedan de tog över. Och det var inte litet.

Institutionsbyggnaden var helt ombyggd till lägenheter. Vår kära elevbostad hade blivit ett garage och den stora ladugården var omgjord till ett häststall modell större och på fälten odlades framför allt spannmål.

Vi gick tunt och tittade. Det var många minnen som dök upp. Många av ens bästa vänner under elevtiden hade tyvärr lämnat jordelivet.

Tala om nostalgi.

Nu slutar jag för den här gången.